Jardin Botánico

Igår åkte vi till Guiniguadaravinen, eller med andra ord till Jardin Botánico – Spaniens största botaniska trädgård. För de som följer min blogg vet ni vid det här laget att jag sannerligen inte är någon som gått i Linnés fotspår, men det var en stor upplevelse och mycket sevärd. För övrigt så anlades parken av en svensk, Erik Sventenius, så sent som 1952. En bit in i parken, under skuggande träd sitter han som staty och tittar över sitt verk. En annan gigant, José de Viera y Clavijo, hedras med en byst där han blickar ut över en annan del av detta internationellt erkända naturvårds- och forskningscenter.

Videon innehåller inte mindre än 85 bilder. Jag tog dem på det sätt som noviser tar del av upplevelser. Det var det spektakulära som fångade mitt intresse. Avgörande var växternas vackra färger, strukturer, former och annat iögonfallande. Men för att i någon mån tillfredsställa alla kännare, tog jag även bilder på det som för mig endast var ytterligare en växt med någon grön nyans, i hopp om att fånga en bild på några av de ytterst sällsynta växter som lär finnas här.

Jämfört med mig är Birgitta närmast att betrakta som expert. Så när jag stod fascinerad inför en knallröd blomma och finjusterade kamerans inställning, hör jag henne, svagt men helt tydligt fälla en kommentar som präglades av den ironiska konstens alla kännetecken - varför fotograferar du inte de pelargoner vi har hemma?

Något jag är bättre på är mat och dryck. Restaurangen på toppen var mycket bra. Vi åt ”dagens”. Det innebar för mig en kycklingtimbal med mango, som förrätt. Därefter friterade fiskfiléer med vitlökspotatis. Birgitta tog på motsvarande vis grillade grönsaker (paprika, squash och aubergin) och benfri fläskkotlett med friterad potatis, lök- och äppelsås.
Bröd, bordsvatten, dessert och kaffe ingick också. Det var inte bara gott utan även rikliga portioner. Prisvärt så det förslår 9.50 € !

____________________________________________________

Vädret just nu: stjärnklart och 19 grader.