Cocktailtävling

Under en promenad i San Fernando fick jag syn på en affisch som gjorde reklam för en fest i Arucas. På programmet stod en hel del, men det som intresserade oss var en tävling i att göra cocktaildrinkar. Den gick under det stiliga namnet Fiestas Patronales de San Juan Bautista de Arucas 2010 XVII Encuentro de Coctelería.

Vi har ju en bit att köra och för att inte missa inledningen valde vi att vara ute i god tid. Så, en halv timme före utsatt klockslag, 11.00, var vi på plats. Vi strosade först runt torget en stund innan vi satte oss på den första av de tolv raderna stolar. Mitt framför scenen, och med Linda som sällskap var vi de tre första av de förväntade 168 besökarna. Strax efter elva satt vi fortfarande ensamma och tvivel smög sig in att vi hade missuppfattat tidpunkten. Visserligen sprang en del folk och satte upp reklam, ordnade med dukar, tillbringare, högtalare osv, men någon större brådska syntes inte. Ytterligare 30 minuter senare dyker en ensam kvinna upp, nu är vi fyra.

Klockan tolv hälsas vi emellertid välkomna av festarrangörerna och mindre än fem minuter senare är inte bara alla stolarna upptagna, utan då står även folk utmed angränsande väggar och murar.

De tolv deltagarna slåss om tre priser, men alla får var sitt diplom. Kvaliteten var något ojämn, för bland garvade bartenders, fanns också elever från en restaurangskola. Efter att de tävlande visat upp ingredienserna, hällt innehållet i shakern, skakat, garnerat och förevisat den färdiga drinken, gavs de till domarna som var sex till antalet och som fick ett glas var. När de slurpat i sig tillräckligt för att kunna avge ett omdöme, delades drinkarna ut till dem bland publiken som viftade mest, ( vi på första parkett hade inte svårt att påkalla utbärarens uppmärksamhet ). En mycket trevlig dag som avrundades på en lokal taverna, innan vi åkte hem. Bilderna föreställer alla deltagare och funktionärer samt det vinnande bidraget.
____________________________________________________

Vädret just nu: molnigt och 25 grader.

Livsmedel och hygien.

Då jag påbörjade detta inlägg på förmiddagen sken solen som i lördags. Men då utnyttjade vi tillfället att åka till Presa de la Niñas, för att svalka oss i sötvatten som omväxling, istället för att vara hemma vid Atlantens kust. Dagen före for vi till Arguineguín för att hämta studiematerial, angående handhavande av matvaror. Alla som hanterar mat i någon kommersiell form måste nämligen genomgå en kurs och klara av ett test. När vi tror oss kunna innehållet ringer vi och beställer tid för provet.

Birgitta och jag har ju aldrig drivit något café eller restaurang-verksamhet, så det är inte lätt att säga vad som skiljer sig mot svenska förhållanden. Möjligen att vi inte får ha ägg i maten om det inte upphettats till minst 70 grader. Så någon råbiff lär inte bli aktuell eller hemmalagad majonnäs, för den delen heller. Sedan måste alla grönsaker sköljas, under 30 minuter, i klorerat vatten.

Vad som däremot känns väldigt spanskt är följande: Till följd av de väldigt höga lokalhyrorna är det många affärsinnehavare som delar på en lokal och skärmar av den med en bokhylla, en reklamskylt, ett skrivbord eller vad som nu kan ge intryck av att man lämnar en förrättning för att träda in i en annan. Så har vi t ex sett dessa yrkeskategorier arbeta sida vid sida; fastighetsmäklare - frisör; försäkringsbolag – dataaffär samt skönhetssalong – skomakare. Därför blev vi inte förvånade då vi hämtade materialet hos en veterinär! Där, bland koppel, sprutor, skalpeller och bandage låg ett antal kompendium som vi fick, eller rättare köpte, för det kostade 40 €, vilket inkluderar provet. Om examinationen ska hållas i något av operationsrummen återstår väl att se.

Resten av kurslitteraturens innehåll bestod mest av självklarheter, där fokus var på de hygieniska förhållandena. Man får inte vare sig röka, hosta, nysa eller prata, medan man lagar mat. Att hitta en spanjor som kan hålla tyst en längre stund, kan nog bereda den mest uthållige vissa bekymmer. Ett problem som också i högsta grad gäller min kära hustru som är tämligen talförd av sin natur. Men, en viss fördragsamhet tror jag eventuella kontrollanter har. Hur dessa sedan ska vidimera efterlevnaden av regeln, om att personalen måste byta kalsonger varje dag, är jag onekligen lite spänd på.

På tal om regler för kökspersonal, kom jag att tänka på en händelse som tilldrog sig i Puerto Rico, för ett antal år sedan. Bekanta till oss satt och avnjöt sin middag då blickarna föll på en diskare som syntes, bakom det på vid gavel öppna fönstret in mot köket. Med en diskhandduk torkar han bort svetten ur pannan, därefter resten av ansiktet, fortsätter runt halsen och en bit ner på bröstet innan han med svepande drag noggrant torkar sig under de båda armhålorna, innan han fortsätter att med samma handduk gripa sig an den väntande nydiskade högen av tallrikar, för att polera dem torra.

_____________________________________________________

Vädret just nu: 21 grader och stjärnklart.

Avkoppling i bergen

Jag har nyss ätit lunch, bestående av sill och potatis, ägg och Leksandsknäcke med ost. Kall öl, men rumstempererad Aalborg, precis som danskarna rekommenderar. Troligen hade de inte vårt klimat i åtanke, för nu när klockan är kvart i fem har vi 38 grader varmt ute, men det smakade himmelskt. Det fläktar rejält med en mild vind och vädret kan enligt mitt tycke inte vara bättre.

Vi ligger i nya förhandlingar om lokal och arbetet med att förbereda med leverantörer, inköp av viss köksutrustning, glas och bestick, drycker, utarbetande av meny, etc, gjorde att vi kände stort behov av lite avkoppling, varför vi åkte till Tunte. Detta är den äldre beteckningen på den stad som idag kallas San Bartolomé de Tirajana.

Utan att tynga er med en massa detaljer, kan jag berätta att myndigheterna har tryckt upp ett häfte med datum, för olika aktiviteter som ska äga rum under året; den årslånga fest som kallas Año Santo Jacobeo. Mellan den förste januari 2010 klockan 12.30, då portarna till kyrkan slås upp och januari 2011 då man symboliskt stänger dem igen, anordnas inte mindre än 32 olika tillfällen till fest, alla av varierande längd från några timmar till dagar.




Ett annat 40-sidigt häfte anger alla sevärdheter i och runt staden. Allt är exemplariskt vad gäller pedagogik. Där finns bilder med förklarande text, karta med vägbeskrivningar och rundturens olika begivenheter har getts nummer, vilka korresponderar med de som sitter på husväggarna eller konstföremålen. 19 ”måsten” i själva staden och 7 i dess omgivning.

I detta bildspelet har jag lagt till en nyhet, nämligen bilder på den text som förklarar vad man ser. Glöm inte att det finns en paus-knapp på videon, något som kan behövas om man vill ta del av all information.

Fotot på huvudgatan tog jag enbart för skylten som visar en symbol för bensinmack 50 meter längre bort. Troligen måste man vara född i stan för att förstå att den ligger i en anonym garageinfart där innehavarens lastbil står innanför och det är tvunget att backa ut igen ur garaget efter påfyllning av bränsle.

Många gator är väldigt trånga, varför jag bestämt råder er till att promenera runt. Medelstora bilar kommer på vissa ställen inte fram och på en bild syns det tydligt att storleken på en Seat 600 är den bäst lämpade. Den började för övrigt tillverkas i Spanien1957 som en kopia av Fiats motsvarande modell.

Ett utmärkt resmål, om än bara för några timmar.

__________________________________________________

Vädret just nu: 27 grader och stjärnklart.