fredag 23 oktober 2009

Dry martini

Det är fredag, nyss hemkommen efter några inköp och en sväng inom bensinmacken för att fylla tanken på bilen. Priset har gått upp, så nu kostar dieseln motsvarande 6,40 kr litern.

Det har varit en hektisk vecka. Det ska bli skönt att sjunka ner i fåtöljen och läppja på en god dry martini. På tal om det så fann vi, dagen då vi var på vin- och ostmässan, en restaurang som hade ett förvånansvärt brett utbud av gin och tonic på olika sorters gin. Det var glädjande, för det är inte alltid så lätt att få tag på en god dry martini. Men här finns det nog möjlighet till det.


Inte ens i Madrid är det en självklar företeelse med cocktails och i min reseberättelse till våra barn, från senaste resan, skrev jag:
// Medan jag lämnar tillbaka den exklusivt läderinbundna matsedeln beställer jag två dry martini. Servitrisen får några mindre rynkor i pannan varför jag förtydligar att det gäller en cocktail, dry martini. Jag översätter också gin med genebra och klarhet tycks råda men jag fick mina dubier.

En viss tid förflyter medan vi mumsar i oss aptitretarna. Sedan kommer första tallriken. Ett antal tapas-bitar. Vi frågar vart drinken har tagit vägen och den unga servitrisen kilar, lika snabbt som svarslöst, ut i köket. Först efter att nära nog halva förrätten inmundigats kommer servitrisen tillbaka till vårt bord, glad i hågen och meddelar att våra dry martinis är under ”preparado”. Strax därefter kommer en kypare, oklanderligt klädd i vit uniformsjacka med guldknappar och skymtar jag inte också guldpläterade epåletter. På vänsterhandens uppåtspretande fingrar balanserar han silverbrickan med två glas, förvisso med den klassiska trattformen , men med en storlek som förde tankarna till avdelningen för blomstervaser samt två! shakers. Han ställer ner brickan, greppar shaker nummer ett och skakar den frenetiskt. Varpå han inte utan viss finess och schvung silar ut innehållet, vid pass 25 till 30 cl, och fyller glaset till brädden som han servilt serverar Birgitta. Sedan upprepas proceduren och även jag blir tillskänkt. Receptet uppskattade jag till 6/7 smälta istärningar, 1/7 vermouth, allt skakat i ett stänk gin. Längst ner i klykan på glaset låg tre oliver spetsade på en tandpetare. Men till följd av glasets storlek hade man vid ett försök att nå tillbehören blivit våt, gott och väl upp till fingrarnas andra led, i jakt på desamma.//

Det är en stor skillnad på smaken i olika producenters gin. I mitt tycke så är Hendrik´s lika god som den är dyr. Den har funnits på det svenska systembolaget men drogs tydligen in pga bristande försäljningsframgång; den var helt enkelt för dyr. Här nere ger jag 22 € för en flaska med 70 cl medan en Gordons inte kostar mer än 9 € litern.

Det hände något speciellt för knappt två veckor sedan. Mitt nästa inlägg kommer att behandla detta. På lördag är vi bjudna till invigningen av en ny restaurang i San Agustin. Här hoppas jag få stoff till ett nytt reportage.

Avslutningsvis kan jag nämna att i tisdags hade vi höstens första dag med en morgon-temperatur understigande 20 grader.

___________________________________________________

Vädret just nu: Inte ett moln och 24 grader.

Inga kommentarer: