torsdag 20 augusti 2009

Val- och delfintur


Efter en stadig brunch satte vi oss i bilen för att åka på en val- och delfintur. ”Gör de inget annat än leker turister dagarna i ända?”, tänker ni kanske. Men nu är det så att vissa lyckliga omständigheter har gjort att vi fått gratis-biljetter till båda evenemangen. Och sådant måste man ju utnyttja. Dessutom tycker vi det är trevlig förströelse.

Båten avgår från Puerto Rico och vi parkerar inne på hamnområdet. Vi kommer emellertid lite för tidigt och tänker då passa på att ta ut pengar från en bankomat. På väg till banken blir vi hejdade av en inkastare. Vi vinkar naturligtvis avvärjande när han kommer emot oss, och lika självklart tar han ingen notis om detta. Utan helt oberörd av vår motvilja att inleda något samtal frågar han varifrån vi kommer och hinner, innan vi svarat, berätta att han själv kommer från Nigeria. När han sedan får höra att vi är svenskar blir han överförtjust. ”Jag är bror till doktor Alban”, säger han och fyrar av ett bländande leende. Jaså?, säger jag, eller really?, eftersom vi pratar engelska. Nog anser jag mig vara hyfsat allmänbildad men här har jag en stor lucka – jag är inte uppdaterad angående matrikeln över praktiserande läkare i Nigeria. Min reaktion blir uppenbarligen inte den förväntade och för en kort stund stannar konversationen upp. Birgitta kommer, som vanligt, till undsättning och förklarar att dr Alban är en känd svensk pop-artist. Den glada stämningen återvänder och vi får sedan reda på att nämnda bror är girig och att han själv är gift med en skottska. Såväl ringen på hans finger som hustrun, som står ett antal meter bort, förevisas. Vi önskar varandra en fortsatt trevlig dag och Birgitta och jag återvänder till hamnområdet.



Vi är ett 20-tal personer som embarkerar båten strax före dess avgång, klockan 15.00. Under två timmar ska vi vara på sjön, och när vi nått det område där delfinerna vanligtvis brukar visa sig har det nog gått tre kvart. En avlägsen vattenstråle kommen ur havsytan, avslöjar en val som söker luft.



Skepparen styr dit och förväntningen stiger. ”Jakten” är spännande och det dröjer inte länge innan vi kommer ganska nära en Balaenoptera physalus, eller i vardagslag en sillval. Den kan bli hela 26 meter lång, men denna uppskattades till endast 17.

En mycket tevlig tur om det inte vore för det dj…a discodunket som strömmade ur högtalare, placerade lite varstans i båten. Det var endast under ”jakten” som det var tyst. Vad tråkigt att naturens storslagenhet inte kan vara nog, utan måste förhöjas av det entoniga dunkandet där ljudvågorna fortplantade sig in i plastbänkarna och vidare in i kroppen via sätesmusklerna.

________________________________________________

Vädret just nu: Molnfritt och 27 grader.